Att leva så gott det går efter de restriktioner som gäller och finns.
Vi tog en tur till fina Tysslingen och kikade på alla vackra svanar.
Hela tiden mal oron i magen....
Jag vet att det inte hjälper att oroa sig osv
Men jag analyserar allt framlänges och baklänges,det är sådan jag är som person.
Jag avskyr känslan av maktlöshet!
Hatar alla som inte har vett att förstå och ta denna kris på allvar.
Tänker oavbrutet på alla som jobbar inom vården....hur länge ska de/jag orka?
💔
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar