Oroliga tider 🥺

Möte med hela min enhet på jobbet igår.

Vi fick info om att alla vi anställda kommer få ett brev hem med krigsplacering....som kommer att träda ikraft om Sverige går upp i förhöjt skyddsläge.

Vi lever i oroliga tider,det är det inga tvivel om!

Mitt katastroftänk går mestadels på högvarv dygnet runt....

För att inte gå under eller bryta ihop...så måste jag försöka leva som vanligt och göra så gott jag kan.

Jag kan inte ta ut katastrofer i förväg, jag kan bara förbereda mig så bra jag kan.

Att sluta leva gynnar ingen,allra minst mig själv.

Med det sagt så är det otroligt ledsamt att vi ska behöva vara i dessa oroliga tider.

Självklart finns det människor som lever i krig,svält,misär,sjukdom och massor av elände...Men jag kan inte bära allas olycka/smärta  jag kan stötta,bidra med det jag kan och förmår och hoppas på att alla som kan göra något gör det.

Livet är otroligt orättvist, hårt,kort och smärtsamt.

Jag går sönder inombords för alla som är drabbade av någon slags smärta,men det hjälper ju föga någon vad jag känner...

Känner maktlöshet och frustration.

                      🥺🥺🥺🥺🥺🥺