🥺
Men...Jag har lärt mig massor på vägen genom min resa i livet!
Mitt värde, vad jag vill och framför allt vad jag INTE vill.
Det jobbigaste för mig är hur känslig jag är,hur lättsårad jag är....
Eftersom jag sällan visar detta utåt sett...så behöver jag bearbeta/jobba mycket med mig själv.
Att känna sig sårad gör fruktansvärt ont...
Känslan av att vara oduglig,misslyckad,hopplös....känslan av skam och att bara vilja försvinna.
Det svider och gör så ont.
I perioder är jag ofantligt trött...mest fysiskt då det tar mycket på krafterna att leva med sjukdom som innebär smärta 24/7 Är inne på mitt 8:e år nu och börjar förstå att det inte går att ha det såhär så mycket längre till.
Min envishet börjar sakta mattas av....
Att alltid vara glad,stötta,hjälpa,göra allt som alla andra börjar ta ut sin rätt.
Jag klagar väldigt sällan! Tänker alltid mer på andra än mig själv.
Kanske är det på väg att förändras nu....
Det finns ingen prestige!! Bara en stor kärlek till livet ❤️ Allt jag har,allt jag vill göra och allt som betyder något för mig ❤️
🙏
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar